Könssorterad sperma är selekterad sperma. Vid användning av X-Vik fås kvigkalvar med en 90 % säkerhet och vid användning av Y-Vik kan man med 85 % säkerhet säga att en kalv kommer bli en tjur. Användning av XVik ger snabba avelsframsteg i besättningen genom att en förhöjning av mjölkkobesättningens medel NTM (Nordic total merit index) sker. NTM är ett gemensamt avelsindex för Sverige, Danmark och Finland. Indexet som används för att bedöma mjölkkor kallas mjölkindex och i det ingår mjölkmängd, fettmängd och proteinmängd.

Fryst eller kyld sperma används ofta vid artificiell insemination på hund. Skador kan uppstå på spermierna under frysningsprocessen. För att spermierna ska bibehålla sin viabilitet och undvika skador tillsätts spädningsvätskor som bland annat innehåller sockerarter, antibiotika, glycerol och äggula. Äggula skyddar spermierna mot frysskador och bidrar till en ökad spermieöverlevnad, dock är mekanismen bakom detta ej helt klarlagd. Att äggula ingår i spädningsvätskan kan medföra en risk för mikrobiell kontamination och innebära ett problem vid internationell handel med sperma.

Almost for as long as there has been breeding on bovine species, there has been a wish to have a higher proportion of offspring of either one or the other gender. In dairy cattle, heifers are more valuable, while in beef stock bulls are preferred. Semen is sorted based on the difference in DNA content between the X- and Y-chromosome in the genome of the sperm. X-chromosomes contain on average between 3,70 to 4,22% more genetic material than the Y-chromosome. Commercially it is the method of flow cytometry that is being used, which is always under improvement.

Studiens målsättning var att utvärdera kvalitén hos hingstsperma selekterad med hjälp av Single Layer Centrifugation (SLC), med huvudsyftet att studera den mitokondriella membranpotentialen (??m) och förekomsten av reaktiva syreföreningar (ROS) hos hingstspermier före och efter SLC. Ett insemineringsförsök med SLC selekterad och rutinspädd sperma genomfördes även på ett litet antal ston, men inga slutsatser kunde dras av resultaten. Humanstudier har visat att spermier med låg ??m mer frekvent har återfunnits hos män med fertilitetsproblem. Mätning av ??m har gjorts genom att tillsätta den lipofila JC-1, vilket i både studier på både humana- och ekvina spermier har visat sig vara en känslig metod för att särskilja spermier med låg respektive hög ??m.

Sperma består av spermier och seminalplasma, vars förhållande liksom spermans innehåll varierar mellan ejakulatets fraktioner, individer och djurslag. Seminalplasma bildas i hanens testiklar, bitestiklar och accessoriska könskörtlar och påverkar spermierna samt miljön i hanens och honans reproduktionsorgan. Bland annat påverkas immunförsvaret i honans könsorgan av seminalplasma, spermier och spädningsmedium. Vid naturlig betäckning gynnas spermierna av seminalplasmans närvaro men under lagring har denna, för vissa arter, även en negativ inverkan. Spermans koncentrationer av olika ämnen skiljer sig mellan ejakulatets fraktioner, där den totala proteinkoncentrationen är lägst i första delen, innan spermier finns, och högst i den efterföljande fraktionen, som även är den mest spermierika.

En del i avelsarbetet i en mjölkkobesättning är att kunna kartlägga vilka djur som har det bästa genetiska materialet att föra vidare till nästa generation för att nå avelsmålen. Den nya tekniken av kartläggning innebär att man analyserar det genetiska materialet hos djuren på DNA-nivå. Den metod som aveln fått en praktisk användning av idag är genomisk selektion. Från hösten 2008 (2008 för Holstein och 2009 för SRB) togs genomiska avelsvärden för de stora nordiska mjölkkoraserna i bruk i Sverige. Målet med denna undersökning är att analysera det nya verktyget inom husdjursavlen, dvs. genomisk selektion, och komma fram till vid vilka förutsättningar i mjölkkobesättningen som ett sådant genomiskt test blir attraktivt att använda för lantbrukaren.

Över 90 % av betäckningarna inom Avelsföreningen för svenska varmblodiga hästen (ASVH) skedde med artificiell insemination (AI) år 2011. AI har många fördelar i avelsarbetet då hingsten inte behöver vara på plats när stoet brunstar, möjligheten att välja bland både nationella och internationella hingstar ger en stor valmöjlighet för stoägaren. I Sverige samlas sperma från hingstarna normalt sett tre gånger i veckan genom upphopp på en fantomhäst där ejakulatet samlas i en artificiell vagina. Trots mycket forskning är det fortfarande ca 20 % av hingstarna som lämnar spermier som inte lämpar sig för frysning. Innan nedkylning centrifugeras seminalplasman bort eller späds ut för att reducera inverkan på spermierna. Seminalplasman har positiv inverkan på spermierna vid naturlig betäckning men kan ha negativ inverkan på spermierna under lagring.

Den vanligaste produktionsformen av nötkött sker i dikobesättningar, där kor och kvigor förväntas föda en kalv per år. I sådana besättningar är fertilitet hos djuren en viktig faktor, då förmågan att föda fram en kalv varje år påverkar inkomsten. I Sverige används naturlig betäckning i störst utsträckning, men ett alternativ är artificiell insemination. Syftet med detta arbete är att undersöka för- och nackdelar med artificiell insemination och varför det inte används i samma utsträckning inom dikobesättningar som hos mjölkkor, samt när det kan vara aktuellt att använda sig av. Den artificiella inseminationens påverkan på dräktighetsresultat varierar mycket i studierna, från 37 till 74 %, men det antyds att 50 % är ett gränsvärde där resultat över detta kan anses godtagbara. Ekonomiskt finns fördelar så som ökade kalvvikter och mindre förluster relaterat till kalvningssvårigheter, men nackdelar i form av ökade kostnader för veterinärtjänster och mediciner samt för arbete.

Felint coronavirus (FCoV) är vanligt förekommande hos våra katter. Viruset i sig orsakar för det mesta inga symtom alls eller en mild enterit, men hos vissa individer muterar viruset och orsakar den dödliga sjukdomen Felin infektiös peritonit (FIP). De flesta katter som smittas av FCoV bär på viruset i veckor till månader för att sedan göra sig av med det. Vissa katter blir persistenta bärare och smittspridare. Eftersom viruset är så spritt i vår kattpopulation är det svårt att sanera en besättning från FCoV.

Inom den svenska mjölkbranschen är användandet av köttrassemin i mjölkkobesättningar ett hett diskussionsämne för tillfället. Mjölkpriset är lågt och det sänker priset på dräktiga kvigor. Besättningar med god hälsa har lägre rekryteringsbehov och behöver inte alla sina kvigor för att upprätthålla koantalet och har nu svårt att sälja sina överskottskvigor. Med en kärv livdjursmarknad, tyngd ekonomi och växande besättningar borde köttrassemin bli ett alltmer attraktivt komplement i avelsplaneringen. Uppsatsen kommer att kretsa kring hur man optimalt kan använda köttrassemin i svenska mjölkbesättningar.

I dagens avelsarbete används sällan fruktsamhet som en parameter i valet av avelshäst. Detta förutom i undantagsfall då hästar med mycket dålig fruktsamhet väljs bort. I avelsarbetet används färre hingstar än tidigare år då möjligheten nu finns att inseminera ston med sperma från hingstar som står i andra länder. Om det finns några ogynnsamma korrelationer mellan de egenskaper vi avlar på idag och fruktsamheten skulle detta kunna leda till att avelsarbetet omedvetet bidrar till försämrad fruktsamhet. Förbättring av våra avelshästars fruktsamhet skulle inte bara förhindra att vi får problem med detta i framtiden utan även t.ex.

Artificiell insemination (AI) har revolutionerat reproduktionen och husdjursaveln sedan den första inseminationen gjordes 1784. När man 1949 upptäckte att spermier kunde överleva djupfrysning och upptining underlättades AI-arbetet ytterligare. Ett lyckat resultat vid användningen av AI bygger på att alla delar i den kedja av händelser fungerar från samling av sperma till insemination. En kritisk länk i kedjan är själva handhavandet av sperman vid upptining och laddning av payetten i pistoletten i samband med inseminationen. Hur upptiningsprotokollet ser ut varierar dock mellan olika länder och instruktionerna saknar ofta vetenskapliga referenser.

Det här arbetet är en litteraturstudie som behandlar alternativa sätt till kirurgisk kastrering av smågrisar. Obedövad kastrering av våra smågrisar är i längden inte en hantering som är acceptabel ur djurvälfärdssynpunkt. Problemet är att hangrisen utvecklar två könshormonsliknande substanser, androstenon och skatol som binds in i fettvävnaden och ger ett lukt och smakfel på köttet som kallas för ornelukt. Det är därför grisen kastreras. Den metod som används idag är en obedövad kastration.Vi har beaktat de alternativa metoderna och kartlagt vilka som kan fungera praktiskt och även studerat dem ur en etisk synvinkel.

Uppsatsens syfte är att undersöka och förstå argumentationen påinternetcommunityn Familjeliv för och emot ordet pappa för spermadonatorer. Jag vill i anslutningtill det valda materialet besvara frågorna vilka argument för och emot ordet pappa som återfinnsoch vilka diskurser om föräldraskap och faderskap som framträder i materialet.Med en kvalitativ ansats inom det diskursanalytiska fältet har jag mot bakgrundav socialkonstruktionism och queerteori utifrån begreppen heteronormativitet och språketsperformativitet undersökt 30 diskussionstrådar publicerade 2007-2011 på fem subforum för regnbågsfamiljeroch frivilligt ensamstående mammor på sajten Familjeliv.Ordet pappa tolkas primärt som en socialt närvarande förälder i deskriptiva,narrativa och argumentativa utsagor. Argument för ordet pappa innebär att man ser ordet som ettgenetiskt faderskap. Argumentationerna återfinns i en extern diskurs (i möten med en oförstående,heteronormativ omvärld, för att privata donatorer inte bör ses som pappor eller för att alladonationsföräldrar ogillar pappa) och dels en intern diskurs (om hur föräldrar bör berätta för sinabarn om deras ursprung i donerad sperma). I båda fallen konstrueras pappa som ett problematisktord.

The Annexin-V/propidium iodide (AV/PI) assay detects early membrane changes in spermatozoa and viability using flow cytometry. It is an objective method that evaluates a much larger number of single spermatozoa compared with the usual estimation of motility, the most commonly used method for routine sperm evaluation. In the present study four ejaculates from four stallions were used in a split-sample design to investigate whether and how the number of intact spermatozoa is affected over time and after incubation at different temperatures, either those recorded during shipment of stallion semen for AI (9 or 5°C) or room temperature (20°C). The Annexin-V results did not reflect the motility results that were monitored in parallel. While motility decreased over time, the number of spermatozoa with intact membranes (viable) remained unchanged for at least 21 hours following a short period of initial instability.